tisdag 18 maj 2010

För vissa är livet så orättvist!

I förrgår googlade jag på "gravid vecka 22" och klickade mig in på en blogg.

Den handlar om en kvinna som av allt i livet så önskade hon sig ett eget litet barn. Hon var gift med en man och tillsammans hade de försökt få barn i flera år men alla graviditeter resulterade i missfall. De fick gå på utredning och läkaren sa att kvinnan inte kunde få barn. NÅGONSIN! Och att det skulle vara fara för henne om de fortsatte. Hennes kropp skulle inte orka fler graviditeter. Och läkaren rekommenderade att dom skulle sluta försöka. Hela deras liv rasade samman och mannens längtan efter ett eget barn blev för stark och kvinnan kunde inte ge honom vad han ville ha. De kämpade för att förhållandet skulle hålla men tillslut skilde de sig.

Kvinnan har gått igenom depression på depression och blev sjukskriven. Hennes chef var en idiot och skickade henne inte arbetsgivarintyg så hon fick inte någon sjukpenning. Hon var så långt ner man kan komma och skriver om att kanske avsluta sitt liv.

Jag grät och svor samtidigt som jag inte kunde sluta läsa. Varför ska allt drabba vissa? Medans vissa bara glider igenom livet?!

Kvinnan träffade efter något år en annan man som redan hade ett barn och då kände hon inte pressen att ge honom barn. Hon blev oplanerat gravid igen men det slutade i missfall!!
DET 15 MISSFALLET!!!!
Tankarna väcktes igen och de kontaktade en annan läkare som tog en massa olika prov på henne och tyckte att de skulle försöka en gång till. Hon blev gravid igen och läkarna följde henne varje vecka och hon fick ta ett par speciella sprutor som ska motverka missfall. Hon fick gå på ultraljud varannan vecka i början och blev förbjuden att ha sex, hon fick inte ens bli upphetsad för det var fara för barnet. Samtidigt köper paret hus och hon är fortsatt sjukskriven. Ekonomin är usel och de hamnar hos kronofogden. Rädslan av att förlora barnet blir så stark att hennes nuvarande kille inte orkar lyssna på henne. Hon drabbas av de flesta gravidkrämpor och får en propp i lungan och blir inlagd på sjukhus.
Den första läkaren hade missat ett simpelt provsvar på att hon hade C vitaminbrist. Tydligen är det väldigt ovanligt och det kan påverka om man får behålla ett barn eller inte. Hon har alltså fått 15 missfall i onödan!
Tillslut får dom sin efterlängtade fina lilla pojke!

Och jag klagar på lite viktuppgång och humörsvägningar?? FY SKÄMS PÅ MIG!

imammasmage.blogg.se

Nu är det jobb. Kram på er

2 kommentarer:

  1. fyy ja :( stackars endel alltså, man ska verkligen vara glad och uppskatta när saker och ting fungerar för en.. ring nån dag så kan jag komma ner, kan vi dricka lite kaffe i solen :)

    SvaraRadera
  2. va inne o läste o hon har ju två barn nu till och med :D

    SvaraRadera